Morgonstund har tuggummi i mun. På sin höjd.
Ack, om man ändå vore en sån där person som skuttade ur sängen i arla morgonväkten, full av tralala och hejsan hoppsan och verksamhetslusta!
Ungefär så här:
Men - suck! - så icke jag.
Jag är mer av prinsessan på ärten, jag - hela kroppen som ett blåmärke (åtteminstonde inombords) och huj! vad det är synd om mig, och knappt en blund i ygena på hela långa natten.
Plåster på såren, men inte hjälper det till att få mig ur sängen med ett spänstigt språng, inte. Varken på kort eller lång sikt.
Det är liksom så mycket som jag vill göra varenda eviga dag så när morgonen faller över mig blir jag helt handlingsförlamad och vet inte i vilken ände jag ska börja - och så blir det inte av att jag börjar alls.
Nåja - det är ju fler än jag som är morgonsega.
Jag tror problemet är att jag är polykront inriktad - göra en sak i taget tills den är klar är liksom inte Min Grej. Mera: göra 100 saker samtidigt, fylla på med 12 till, prata i telefon medan jag gör dem, umgås med barn och hundar, gå ut och gå och tänka på att jag borde göra ytterligare 15 saker...
Och jag TRIVS med den tidsbehandlingen - tills det plötsligt blir för mycket. Hela tillvaron är som ett gigantiskt trassel av alltför många olika påbörjade stickningar (för att använda ett faktiskt exempel. Mina barn är experter på att trassla upp garn...).
Hur som haver: idag TROR jag att jag ska städa mitt sovrum, och försöka att inte hitta nåt jättekul i rörorna.
Ungefär så här:
Men - suck! - så icke jag.
Jag är mer av prinsessan på ärten, jag - hela kroppen som ett blåmärke (åtteminstonde inombords) och huj! vad det är synd om mig, och knappt en blund i ygena på hela långa natten.
Plåster på såren, men inte hjälper det till att få mig ur sängen med ett spänstigt språng, inte. Varken på kort eller lång sikt.
Det är liksom så mycket som jag vill göra varenda eviga dag så när morgonen faller över mig blir jag helt handlingsförlamad och vet inte i vilken ände jag ska börja - och så blir det inte av att jag börjar alls.
Nåja - det är ju fler än jag som är morgonsega.
Jag tror problemet är att jag är polykront inriktad - göra en sak i taget tills den är klar är liksom inte Min Grej. Mera: göra 100 saker samtidigt, fylla på med 12 till, prata i telefon medan jag gör dem, umgås med barn och hundar, gå ut och gå och tänka på att jag borde göra ytterligare 15 saker...
Och jag TRIVS med den tidsbehandlingen - tills det plötsligt blir för mycket. Hela tillvaron är som ett gigantiskt trassel av alltför många olika påbörjade stickningar (för att använda ett faktiskt exempel. Mina barn är experter på att trassla upp garn...).
Hur som haver: idag TROR jag att jag ska städa mitt sovrum, och försöka att inte hitta nåt jättekul i rörorna.