Pelleskop-livet

Hundbloggar läsar jag ju - och en del andra bloggar också.
Eller tittar på bilderna mest, texten får liksom slinka med. Snabbläsare som jag är hinner det slinka in många ord medan jag tittar på en bild.
I alla fall - det är otroligt hur många halvgamla kärringar som har ont i kroppen!! Ont när det blåser, ont när det är kallt, ont efter ansträngning, ont av migrän. Aj, ont!!
Visst är det skumt?
Väldigt många som har ont överallt väljer att skaffa hund, också.
Obs. Inget värderande i detta inlägg, bara ett undrande konstaterande.
Hur det kommer sig.
Faktum är att idag har jag ont typ överallt också. Kan ju vara hastigt påkommet svalare väder samt blåst.
Fast jag tycker liksom inte att det hör hit. Ontet.
Ontet förpassar jag till skrivbordslådan, och tar fram emellanåt, när jag vill tycka riktigt riktigt synd om mig. Sånt händer.
Förresten - så tråkiga böcker som jag läser nu så nästan piggar det upp med litet smärtor här och där!!
Litet bilder från förra sommaren och tidigare denna sommar:



Petit mari. Livsledsagare och allmän bollkalle sen många många år. Ändå blir jag förvånad nästan dagligen...



Elsklingar. Meckar.



Vi for på utflykt. Närmsta residensstadens skyline. Impressive.



Soooommar, sommar och sol. Tralala. Skönt att inte ha nåt smått med som kunde dunka skallen i stenhällen.



Kan man tänka sig nåt ruskigare än ett UNDERVATTENSHOTELL, mitt ute i fjärden?!!! Så gräsligt gräsligt!!



Har man en bästis i vått-och-torrt så delar man sin äppelgröt med denne. Han har inte fler basilusker än jag, så det så.



Minstaste minsta barnet stal en kamera och förevigade lilla jag. Jag ser rätt snäll ut, men det är jag inte.