Nyttan med att vara förkyld
Om det nu finns nån nytta med att vara förkyld, varom jag tvekar, så skulle det väl vara det att man tvingas utveckla sin ev. kreativa ådra för att få hundarna att bli litet trötta.
Idag har jag t.ex. tagit itu med litet distansträning av slalom.
Det tillgick så att jag placerade mig i en stol på gräsmattan, i rät vinkel till och mitt på ett 4-pinnarsslalom. Ungefär 2 meter ut från slalomriktningen. Och sen försökte jag bringa småhundarna att springa genom detta mycket lilla ynkliga slalom.
SVÅRT!!!
Svårt att hitta första pinnen när inte matte var där, svårt att fortsätta genom resten av sträckningen när matte inte var vänd i färdriktningen, svårt att inte springa ur efter 2 pinnar (till matte) - ja, svårt på alla sätt!
Men nyttigt!
Nyttigt är också att matten inte orkar så länge (inte ens orkar sitta i en stol och domdera, alltså. Stackars stackars mej!) så träningspassen blir med nödvändighet lagom långa. Alltså korta.
Ying fick faktiskt också träna på litet motsvarande, fast för honom gäller det att bara ta en pinne, den första, på rätt sida. Svårt nog för en grabb som har huvudet fullt av viktigare saker än hundhoppning, som han kallar det.
En lustig sak, dock: jag har två rutor uppställda i trädgården, bara för litet slöskick, så där. Av tigerranden, alltså.
Idag betedde sig Ying märkligt - jag trodde först att han hade nåt i mulen och ville bli jagad (en favoritsyssla), men vet ni vad han gjorde?
Tro det eller ej - Ying sprang in och ställde sig i en ruta!!! Helt på eget bevåg, och utan att nånsin ha tränat sånt! (För det skulle ALDRIG vara möjligt för mig att lära Ying en sån grej! Jag tror det skulle vara lättare att lära en DELFIN att springa in i rutan på gräsmattan!).
Typiskt Ying - sånt där gör han. Och så ser han mycket road ut.
Idag har jag t.ex. tagit itu med litet distansträning av slalom.
Det tillgick så att jag placerade mig i en stol på gräsmattan, i rät vinkel till och mitt på ett 4-pinnarsslalom. Ungefär 2 meter ut från slalomriktningen. Och sen försökte jag bringa småhundarna att springa genom detta mycket lilla ynkliga slalom.
SVÅRT!!!
Svårt att hitta första pinnen när inte matte var där, svårt att fortsätta genom resten av sträckningen när matte inte var vänd i färdriktningen, svårt att inte springa ur efter 2 pinnar (till matte) - ja, svårt på alla sätt!
Men nyttigt!
Nyttigt är också att matten inte orkar så länge (inte ens orkar sitta i en stol och domdera, alltså. Stackars stackars mej!) så träningspassen blir med nödvändighet lagom långa. Alltså korta.
Ying fick faktiskt också träna på litet motsvarande, fast för honom gäller det att bara ta en pinne, den första, på rätt sida. Svårt nog för en grabb som har huvudet fullt av viktigare saker än hundhoppning, som han kallar det.
En lustig sak, dock: jag har två rutor uppställda i trädgården, bara för litet slöskick, så där. Av tigerranden, alltså.
Idag betedde sig Ying märkligt - jag trodde först att han hade nåt i mulen och ville bli jagad (en favoritsyssla), men vet ni vad han gjorde?
Tro det eller ej - Ying sprang in och ställde sig i en ruta!!! Helt på eget bevåg, och utan att nånsin ha tränat sånt! (För det skulle ALDRIG vara möjligt för mig att lära Ying en sån grej! Jag tror det skulle vara lättare att lära en DELFIN att springa in i rutan på gräsmattan!).
Typiskt Ying - sånt där gör han. Och så ser han mycket road ut.