Träning - för tävling
Idag kom jag iväg på litet träning - jag är så slö så jag orkar aldrig upp på tisdagsträningarna, som börjar kl. 9, men idag kom jag i alla fall dit till 10. SÅ roligt att träffa alla trevliga träningskamrater och hundar. Och nej, vi är inte Onda Hundträningsgruppen som vissa tror. Jag tror inte att nån av oss är elak, jag kan i alla fall inte komma på nån. Skulle det vara så att jag har glömt nån, som gärna vill få sig utpekad som elak - hör av dig så ska jag inkomma med en rättelse!
I alla fall - mycket har hänt. Att Kerstins fina schäfer Simba är borta visste jag, och att Gisela förlorat sin Ida. Men idag fick jag höra att Gunilla hade fått ta bort sin fina Chester pga lymfom. Att Chester var en fin hund tycker jag, men inte Tiger... Men OJ vilken bra störningsträning han var!
Dessbättre har Gunilla en ny vappis på gång alldeles om några veckor, och Gisela har också precis fått hem en ny liten borderterrier. Sånt är livet - en del försvinner, nya kommer till. Men låt oss minnas dem som inte längre är med oss precis här i sinnevärlden.
Gunilla fick i alla fall provköra alla möjliga andra hundar. Jag TROR att det var för att hon skulle se vilken ras hon var snyggast i... Men det blir i alla fall en schäfer till; why change a winning concept?
Så här passar hon i alla fall i Jack Russell Terrier:
Allting klär en skönthet och en skönhet klär allting - tjusigt par, nicht wahr? Fria följet ser riktigt bra ut, med tanke på att det var deras första försök och allting.
Ett litet problem har vi - under kommendering sätter sig hundrackarn inte i halterna! Annars gör han det alltid. Smarta Lone sa att han känner på sig att jag är "på gång" då, fast vi stannar, men när vi bara tränar, då stannar jag "på riktigt". Det tror jag stämmer. I alla fall fick jag hjälp med kommendering och hjälp med att kolla så att hans lilla umpa var i backen - det är ju bevars inte så lätt annars, med tanke på det lilla lilla jurets storlek!
Annars vill jag bara undra: VART TUSAN TOG RUTAN VÄGEN?! Hunden helt oförstående. Suck. 10 dagar eller nåt kvar till D-day - nu vet vi vad vi måste träna på!
Så här ser Gunilla ut med en Siggis:
Inte så pjåkigt! Men jag hoppas kunna återkomma med litet bilder på det nya underverket framöver - å så spännande med två vappisar i gruppen!
I alla fall - mycket har hänt. Att Kerstins fina schäfer Simba är borta visste jag, och att Gisela förlorat sin Ida. Men idag fick jag höra att Gunilla hade fått ta bort sin fina Chester pga lymfom. Att Chester var en fin hund tycker jag, men inte Tiger... Men OJ vilken bra störningsträning han var!
Dessbättre har Gunilla en ny vappis på gång alldeles om några veckor, och Gisela har också precis fått hem en ny liten borderterrier. Sånt är livet - en del försvinner, nya kommer till. Men låt oss minnas dem som inte längre är med oss precis här i sinnevärlden.
Gunilla fick i alla fall provköra alla möjliga andra hundar. Jag TROR att det var för att hon skulle se vilken ras hon var snyggast i... Men det blir i alla fall en schäfer till; why change a winning concept?
Så här passar hon i alla fall i Jack Russell Terrier:
Allting klär en skönthet och en skönhet klär allting - tjusigt par, nicht wahr? Fria följet ser riktigt bra ut, med tanke på att det var deras första försök och allting.
Ett litet problem har vi - under kommendering sätter sig hundrackarn inte i halterna! Annars gör han det alltid. Smarta Lone sa att han känner på sig att jag är "på gång" då, fast vi stannar, men när vi bara tränar, då stannar jag "på riktigt". Det tror jag stämmer. I alla fall fick jag hjälp med kommendering och hjälp med att kolla så att hans lilla umpa var i backen - det är ju bevars inte så lätt annars, med tanke på det lilla lilla jurets storlek!
Annars vill jag bara undra: VART TUSAN TOG RUTAN VÄGEN?! Hunden helt oförstående. Suck. 10 dagar eller nåt kvar till D-day - nu vet vi vad vi måste träna på!
Så här ser Gunilla ut med en Siggis:
Inte så pjåkigt! Men jag hoppas kunna återkomma med litet bilder på det nya underverket framöver - å så spännande med två vappisar i gruppen!