Aj som fan.
Jag har drabbats av nåt ottyg i mittpartiet. Det kan vara min kära gamla vän magkatarren, eller nåt gallmojs, eller magsår eller nåt av läkarvetenskapen hittills aldrig skådat. Man vill ju så gärna vara först med något!
I alla fall gör det Ont. Ibland tokont, ibland bara litet bakgrundssurr. Ibland är det riktigt hyfsat nån timme eller nån halvdag, lagom så jag hinner tänka att NU, nu är det nog borta. Men det är det inte.
Denna trista åkomma har gjort mig till en i alldeles ovanligt stor utsträckning Ointressant Person. Jag gör inte värst mycket mer än finns till, faktiskt. Läser gamla femtiodalsdeckare, lyssnar på kära P1, tusslar med hundarna, Tycker Synd om mig. När jag inte Försöker Vara Tapper (inga längre stunder).
Så - nåt vidare stoff till blogginlägg har jag inte samlat på mig.
Förutom det här:
clipped from www.aftonbladet.se
I alla fall gör det Ont. Ibland tokont, ibland bara litet bakgrundssurr. Ibland är det riktigt hyfsat nån timme eller nån halvdag, lagom så jag hinner tänka att NU, nu är det nog borta. Men det är det inte.
Denna trista åkomma har gjort mig till en i alldeles ovanligt stor utsträckning Ointressant Person. Jag gör inte värst mycket mer än finns till, faktiskt. Läser gamla femtiodalsdeckare, lyssnar på kära P1, tusslar med hundarna, Tycker Synd om mig. När jag inte Försöker Vara Tapper (inga längre stunder).
Så - nåt vidare stoff till blogginlägg har jag inte samlat på mig.
Förutom det här:
| Råttor som minröjare. Vilken underbar bild! |
 |