Cykeltur med Ying
Häromdagen tog jag en cykeltur med Ying.
Som det är ganska svårt att cykla, i synnerhet där jag for omkring, och fotografera samtidigt blev det inga såna bilder.
Men litet rörelseoskärpa kan jag ändå bjuda på.
Apropå: kameran är Yashica EZ F521, något moddad. En riktig liten Darling, som det heter!
Först cyklade vi alltså till skogen, mit dem Hund im Schnor, eller hur det heter. Alltså med hunden i snöre. Snäll som en ärta! Väl på plats sa jag: -Spring fri, Diablo! enligt mellanbarnets formel, släppte hunden och gav mig själv i kast med diken, jätterötter, fallna träd, geggamojjahav o annat tocket.
Det var värst första gången jag fick totalstopp i 3 dm dy - redan andra gången kändes det som hemma. Och hur som helst: nästa gång fick jag hoppa av hojen i en halvmeter klart vatten så då blev jag ren igen.
Men kors vad jag blev trött!
Därför parkerade jag cykeln och tog en skogspromenad med min trogne kumpan i stället. Och kunde fotografera.
Ying var så upplivad av springturen bredvid cykeln att han kom när jag ropade. En ny och ganska märklig känsla.
Jag gillar verkligen att plåta Ying så här - luddig i konturerna och vinjetterad. Precis som han är!
Som det är ganska svårt att cykla, i synnerhet där jag for omkring, och fotografera samtidigt blev det inga såna bilder.
Men litet rörelseoskärpa kan jag ändå bjuda på.
Apropå: kameran är Yashica EZ F521, något moddad. En riktig liten Darling, som det heter!
Först cyklade vi alltså till skogen, mit dem Hund im Schnor, eller hur det heter. Alltså med hunden i snöre. Snäll som en ärta! Väl på plats sa jag: -Spring fri, Diablo! enligt mellanbarnets formel, släppte hunden och gav mig själv i kast med diken, jätterötter, fallna träd, geggamojjahav o annat tocket.
Det var värst första gången jag fick totalstopp i 3 dm dy - redan andra gången kändes det som hemma. Och hur som helst: nästa gång fick jag hoppa av hojen i en halvmeter klart vatten så då blev jag ren igen.
Men kors vad jag blev trött!
Därför parkerade jag cykeln och tog en skogspromenad med min trogne kumpan i stället. Och kunde fotografera.
Ying var så upplivad av springturen bredvid cykeln att han kom när jag ropade. En ny och ganska märklig känsla.
Jag gillar verkligen att plåta Ying så här - luddig i konturerna och vinjetterad. Precis som han är!