Mera vårtecken
Igår kväll var jag ute och tränade hund till klockan 21! Då var det så skumt så det var bara att ge upp.
Först tränade jag litet allmän tävlingslydnad med Pepp på gräsplanen-vid-AQ. Sen kom hussen, inbeordrad, så vi kunde träna litet budföring. Peppar var mycket duktig och glad, husse var totalt värdelös ;) Hur många gånger måste man förklara för en statstjänsteman hur en fotingång skall ske? Och hur många sätt finns det att genomföra det fel på?
Sen tog Peppen och jag en liiiten koppelpromenad med nogsam gå-fint-träning.
Men vet ni - Peppen VET att det är vår och vad det kommer då och hur-dags-på-dan det kommer! För: i skymningen vill han attackera alla gråa jordklumpar av någotsånär storlek, i synnerhet såna med en grässvål på. Fiktiva igelkottar, ju! Jag undrar verkligen om det kan gå att vänja honom av med igelkottsjakten. Det känns inte görligt, när man ser hur han beter sig. Han blir ett DJUR, verkligen...
Jallafall - sen tog jag ut Ying och Tiger i trädgården och platsade dem på grusgången medan jag hyrvade ut 10 patronhylsor på en gräsmatta. Sen upplystes de om vad de skulle leta efter och så skickades de ut. Vid det laget var det så skumt att det var näsa-på som gällde. Tigern låter som ett lokomotiv! Ying låter som en uppgiven frälsissångare... Det blev tigern som inhämtade alla hylsorna, men det gjorde han galant.
In med Tigern och ut med Jazz. Jazz och Ying fick sitta-kvar på trappen medan 15 spårpinnar lades ut på gräsmattan, litet överallt. Vid det laget var såna också allntes osynliga. Processen upprepades: upplysning om VAD samt initiering. JA, HURRA! Ying letade och hämtade också! Fast han uppenbarligen tycker att det är j*kligt märkligt att han ska ta rätt på sånt som jag har slängt åt fanders...
Jazz letade förstås med ganska stor iver och försökte faktiskt inte nån gång ta Yings fynd med hot om våld.
Sen var vi trötta och slank in. Och jag törs nästan inte tala om vad jag såg på TV, men OK då: 2 1/2 män!! Vill ni veta nåt ännu värre: jag BRUKAR se på det!
Först tränade jag litet allmän tävlingslydnad med Pepp på gräsplanen-vid-AQ. Sen kom hussen, inbeordrad, så vi kunde träna litet budföring. Peppar var mycket duktig och glad, husse var totalt värdelös ;) Hur många gånger måste man förklara för en statstjänsteman hur en fotingång skall ske? Och hur många sätt finns det att genomföra det fel på?
Sen tog Peppen och jag en liiiten koppelpromenad med nogsam gå-fint-träning.
Men vet ni - Peppen VET att det är vår och vad det kommer då och hur-dags-på-dan det kommer! För: i skymningen vill han attackera alla gråa jordklumpar av någotsånär storlek, i synnerhet såna med en grässvål på. Fiktiva igelkottar, ju! Jag undrar verkligen om det kan gå att vänja honom av med igelkottsjakten. Det känns inte görligt, när man ser hur han beter sig. Han blir ett DJUR, verkligen...
Jallafall - sen tog jag ut Ying och Tiger i trädgården och platsade dem på grusgången medan jag hyrvade ut 10 patronhylsor på en gräsmatta. Sen upplystes de om vad de skulle leta efter och så skickades de ut. Vid det laget var det så skumt att det var näsa-på som gällde. Tigern låter som ett lokomotiv! Ying låter som en uppgiven frälsissångare... Det blev tigern som inhämtade alla hylsorna, men det gjorde han galant.
In med Tigern och ut med Jazz. Jazz och Ying fick sitta-kvar på trappen medan 15 spårpinnar lades ut på gräsmattan, litet överallt. Vid det laget var såna också allntes osynliga. Processen upprepades: upplysning om VAD samt initiering. JA, HURRA! Ying letade och hämtade också! Fast han uppenbarligen tycker att det är j*kligt märkligt att han ska ta rätt på sånt som jag har slängt åt fanders...
Jazz letade förstås med ganska stor iver och försökte faktiskt inte nån gång ta Yings fynd med hot om våld.
Sen var vi trötta och slank in. Och jag törs nästan inte tala om vad jag såg på TV, men OK då: 2 1/2 män!! Vill ni veta nåt ännu värre: jag BRUKAR se på det!