Aj!
Här satt jag i godan ro och skrev inlägg när Tigg och Ying började muttra åt varandra och som en virvelvind kom Peppar yrande för att hjälpa till med ev. slakt. Matte kastade sig emellan och blev - förstås - biten i tassen. Djupt. Bloden stritter. Sen stod jag där och höll i min hala staffe (inget halsband) framför mig samtidigt som jag sparkade bakut för att hindra Tigger från att ila fram och tugga på Peppar. Då nöjde sig Tigg med att upprepade gånger nypa mig i vadorna. Till slut anlände minsta barnet som kunde stänga dörren om Tigg och Ying så att jag kunde få hjälp av barn No. 2 att plåstra om mig. Alla hundar klarade sig oskadda. Minsta barnet kallar min vänsterhand för apelsinhanden eftersom den med jämna mellanrum hamnar i kläm och blir dubbelt så stor som den är avsedd att vara. Man lever ett spännande liv, gör man. Skicka blommor och choklad, tack.