Pelleskop-livet

Mina barn o andra mig närstående personer hävdar att det här, det är jag:



Det börjar i oktober och då hörs jag klaga:
-Den där tomten borde någon av daga taga!
och sen hörs den gnälliga rösten
hela sena hösten:
-Blä, det har kommit SNÖ,
jag vill inte leva mer, jag vill DÖ!
Så kommer lyktor, och lampor, och bloss
och jag, jag blir bara surare då förstås:
-Nä nu fåreväl räcka!
Jag tycker julljus e otäcka!
När ungarna tindra och tissla och pyssla
går jag till min elaka, ensliga syssla:
att gömma och förstöra och ha isär
allt vad juligt och barrigt och granaktigt är.
Mitt mål är blott ett, men ett stort och ett viktigt:
att ta kål på julen för gott och på riktigt!

Så - GOD JUL, då. För f-n.