Gott Nytt År!
Äldsta barnet tog en koppelpromenad med Ying och Peppar och så tog minsta barnet och jag småhundarna till skogen för litet uppletande. Det gäller att få deras små huvuden trötta innan det brakar loss på allvar med bomber och granater.
Jag gjorde en ganska smal korridor, knappt 10 meter bred och ca 30 m djup. Tigg fick leta 6 saker och Jazz 4, eftersom Jazzen brukar tröttna fortare. Skaren var jättehård, båda hundarna kunde för det mesta gå ovanpå men när de trampade igenom såg jag att det gjorde ont. Men jag hade ju vallat grundligt så det var inte så farligt i själva rutan.
Tigg hade (i vanlig ordning) litet svårt att gå på djupet - är man mammagris så är man. Men han letade jättefint och fick in alla 6 pryttlarna.
Sen var det Jazzens tur - han hade dessutom lillfian som förare och det var ju litet underligt, tyckte han. Och så fick han lov att bli av med varma täcket när han skulle skickas ut - annars trampar han bara fast sig eller nåt. Men idag var Jazz verkligen på G - OJ vad han jobbade bra! 
Andra omgången hade han jättesvårt med sista grejen men han blev bara mer och mer i gasen och visade inga som helst tecken på att tröttna. Däremot är han såååå mallig när han lyckas, då pratar han och viskar långa haranger om hur SVÅRT det var, och hur TRÖTT han blev men att han ÄNDÅ, I ALLA FALL... osv. osv. Mycket pussar och godisar blev det förstås!
Sen var det dags att traska hem igen. Både äldsta barnet och yngsta barnet har min nedra frusenhet. Det hjälper inte hur mycket de än byltar på sig på händer och fötter och huvud - de är iskalla och utan känsel i alla fall. Jag försöker trösta dem med att om sisådär en trettio år kommer de minsann att vara så varma SÅ - se på mig bara - men åt sådan tröst fnyser de mest. Och jag känner verkligen med dem för man blir så ledsen av att frysa hela tiden. 
Nu har friden lägrat sig - husse bygger diorama, äldsta barnet bakar paj och ordnar sig för hon skall på baluns i afton, lillaste barnet ser på Dirty Dancing och fnyser föraktfullt (jag har beordrat henne att se den för den må vara usel men den hör dock till vår västerländska filmkanon), mellersta barnet är i Karlstad och alla hundarna sover. Själv framställer jag chokladmousse och bara väntar på att själva smeten skall svalna. Sen ska jag se på Livet är underbart och ha det rart.
Gott Nytt År önskar jag alla som jag känner och inte känner!