Pelleskop-livet

Igår kväll var det Yings och Peppars tur att få sig en duvning på blöta appellplaner. Peppar börjar bli riktigt duktig, men inte är han nån bordercollie, inte. (Å det var väl tur det, eftersom jag ville ha en staffe. Jag VILLE liksom köpa en gris i säcken!) Man får ta det litet pö om pö och med mycket lek och skoj. I alla fall känns han väldigt stabil i både platsliggning och sitt kvar, även om jag inte är borta så länge eller går så långt bort. Vill ju inte ställa till med något! Jag har ett liiitet problem med 1:ans apportmoment: han snurrar apport bocken ett halvt varv i munnen när han tar den, även om han håller fint sen. Men det blir väl till att klickerträna hemma i köket det!
Och Ying då? Tja, han är som han är han! Det är han som står för rallylydnaden, i ordets sanna bemärkelse. Alltså lydnadsträning i en ryslig fart! Traskar jag på i vanligt tempo åker nosen längre och längre ner, redan efter tre steg har han markkontakt, typ. Men om jag riktigt ångar fram, då vaknar han till och får ett riktigt alert uttryck i ögonen. Och han går med sån svikt i stegen och hänger med jättefint i svängarna. Sättandena är ju en annan femma... blöt i baken vill han INTE bli! Men i alla fall - det är samma sak med alla moment: full rulle och inte alls många upprepningar, då går det riktigt bra och blir rent av en belöning i sig. Men nog måste det se litet skojigt ut...
För övrigt var det riktigt härligt ute igår afton, vi var kvar till strax efter kl. 20 och det var fortfarande riktigt ljust!