Oktoberfesten
I lördags var det dags för agilitytävling igen. Jag tänkte att det är väl ingen j*kel som vill hålla på med sånt i slutet av oktober, det blir nog en lugn tillställning. Nåja... 1400 starter på två dagar. Lugnet var så att säga relativt. Tigger debuterade i sammanhanget och blev därmed underkastad mätning. Stora karln mätte 28 cm över havet, och då var det ändå luftigt mätt, inkl. täcke. Resultat då? Nja, som väntat, får man väl säga: 4 diskningar... Men jag är nöjd med puslingarna ändå, det som måste åtgärdas är: Jazzens lydighet och hörsamhet (han tar godtyckligt hinder som han får syn på, och han gör det SNABBT och VÄL), Tiggers vana vid högtalare och en massa liv, samt förmågan att kunna ta sig över ett hinder även om jag inte står omedelbart intill (till skillnad från att den lille latmasken springer bredvid, alltså). Slutligen: den här mattens tempo... Ojne, vojne - jag måste bli sprinter på gamla dar!
Tigger trixar riktigt bra med slalom. I bakgrunden domaren Veronica Bache som gör jätteroliga banor, i alla fall i klass I.
Bommen är alltid skojig.
ÖVER hindret, jo jag tackar jag!
Jazzens slalom. Inte samma tempo som hemma på träningar, men han börjar bli riktigt säker och rytmisk. Hurra!
Nästa bana. En stilstudie av Tigger. Mycket luft emellan.
Den bruna "klutten" som hänger över hindret är Jazz. Ta fram ett förstoringsglas och se så snyggt han drar in både fram- o bakben. Han skulle ha varit häst - en nervig fullblodsfux!
Gissa vad som händer här? Jazz tar i överljudshastighet och med god teknik ett hinder som matten hade tänkt be att få återkomma till vid ett senare tillfälle. "Hallå Jazz, häråt!" ropar matte för rätt döva pinscheröron. Domaren ser bara förbluffad ut, fast man tycker hon borde vara van. (Det man hör överlägset mest i högtalarna på en agilitytävling är: "Och där var ekipaget tyvärr diskat".)
Mellersta dottern som fotograferade lyckades slutligen följa motivet med sökaren och resultatet blev: suddig bakgrund, tämligen tydlig liten hund. Rena fotoskolan, ju!
I alla fall var det en trevlig dag, kallt o snålblåsigt men ingen nederbörd. Trevliga människor och framför allt trevligt sällskap av fröken fräken ifrån fryken, typ.
Nu återstår för säsongen endast KM nästa lördag, båda trollen är anmälda.
Tigger trixar riktigt bra med slalom. I bakgrunden domaren Veronica Bache som gör jätteroliga banor, i alla fall i klass I.
Bommen är alltid skojig.
ÖVER hindret, jo jag tackar jag!
Jazzens slalom. Inte samma tempo som hemma på träningar, men han börjar bli riktigt säker och rytmisk. Hurra!
Nästa bana. En stilstudie av Tigger. Mycket luft emellan.
Den bruna "klutten" som hänger över hindret är Jazz. Ta fram ett förstoringsglas och se så snyggt han drar in både fram- o bakben. Han skulle ha varit häst - en nervig fullblodsfux!
Gissa vad som händer här? Jazz tar i överljudshastighet och med god teknik ett hinder som matten hade tänkt be att få återkomma till vid ett senare tillfälle. "Hallå Jazz, häråt!" ropar matte för rätt döva pinscheröron. Domaren ser bara förbluffad ut, fast man tycker hon borde vara van. (Det man hör överlägset mest i högtalarna på en agilitytävling är: "Och där var ekipaget tyvärr diskat".)
Mellersta dottern som fotograferade lyckades slutligen följa motivet med sökaren och resultatet blev: suddig bakgrund, tämligen tydlig liten hund. Rena fotoskolan, ju!
I alla fall var det en trevlig dag, kallt o snålblåsigt men ingen nederbörd. Trevliga människor och framför allt trevligt sällskap av fröken fräken ifrån fryken, typ.
Nu återstår för säsongen endast KM nästa lördag, båda trollen är anmälda.