Peppars första utställning
ÖsTeK i Nyköping 1 mars. Tigger skulle också ha ställts men, men - två dagar innan blev han BITEN av Peppar så han fick vara hemma och ta det lugnt i stället. Det blev inte så illa, men tillräckligt för att han skulle vara stel i musklerna o inte helt fit-for-fight. Stackarn, han som älskar utställning!
I alla fall innebar detta att vi inte behövde fara precis i ottan, tack för det. Nästan 16 mil, dessbättre motorväg till största delen. Peppar var så duktig i bilen, det verkar som om trippen till Forshaga lärde honom att det är lika bra att lägga sig o sova.
Väl framme förväntade jag mig rena snurren, men lilleman var SÅÅ duktig, litet stressig men när är en staffe inte det?! Sitta i tygburen ville han dock APSELUT INTE - bilburen är den enda instängning han finner sig i!
Ett jättetrevlig domare hade vi turen att få - och då menar jag inte bedömningsmässigt utan när det gäller hundhanteringen. Precis en sån domare som man önskar sin lilla hund på hans första utställning - snälla men bestämda händer och och rara ord. Cindy Pettersson heter hon, förresten.
I alla fall så blev lillpojken Junior-BIR med HP, utsållad direkt i BIS, men än sen - BIS är bara show, ju. Och vid det laget var vi så trötta så trötta! Mellanbarnet som hade godheten att medfölja sov som en idebjörn hela vägen hem, och Peppar också. Själv var jag bra sugen på att stanna på en B&B som vi körde förbi men jag lyckades hålla mig vaken, med hjälp av rysk hip-hop.
Kritiken var alldeles utmärkt, bl.a. "härlig kropp", vilket jag tycker att alla staffar har, men så är visst inte fallet. Och så har han "perfekt päronform". När ska nån säga att min päronform är perfekt, jag bara undrar!
I alla fall innebar detta att vi inte behövde fara precis i ottan, tack för det. Nästan 16 mil, dessbättre motorväg till största delen. Peppar var så duktig i bilen, det verkar som om trippen till Forshaga lärde honom att det är lika bra att lägga sig o sova.
Väl framme förväntade jag mig rena snurren, men lilleman var SÅÅ duktig, litet stressig men när är en staffe inte det?! Sitta i tygburen ville han dock APSELUT INTE - bilburen är den enda instängning han finner sig i!
Ett jättetrevlig domare hade vi turen att få - och då menar jag inte bedömningsmässigt utan när det gäller hundhanteringen. Precis en sån domare som man önskar sin lilla hund på hans första utställning - snälla men bestämda händer och och rara ord. Cindy Pettersson heter hon, förresten.
I alla fall så blev lillpojken Junior-BIR med HP, utsållad direkt i BIS, men än sen - BIS är bara show, ju. Och vid det laget var vi så trötta så trötta! Mellanbarnet som hade godheten att medfölja sov som en idebjörn hela vägen hem, och Peppar också. Själv var jag bra sugen på att stanna på en B&B som vi körde förbi men jag lyckades hålla mig vaken, med hjälp av rysk hip-hop.
Kritiken var alldeles utmärkt, bl.a. "härlig kropp", vilket jag tycker att alla staffar har, men så är visst inte fallet. Och så har han "perfekt päronform". När ska nån säga att min päronform är perfekt, jag bara undrar!