Huvudvärk
Redan på morgonkvisten var mitt huvud elakt - s.k. självvärk, dvs. värk utan föregående nöje. Trist sort. I alla fall började Jazz och jag med en halvmils trailrunning; fast det blev en del traskande också, även om vi MEST sprang. Härligt springväder imorse, 17 grader varmt, litet småregnigt fast så lätt att det inte besvärade prill-Jazz, ens. Det är litet för jobbigt för Tigger att springa rätt ut i terrängen än - han har 3-centimetersben, ju! - och Ying orkar jag inte ta med mig på den sortens äventyr. Lerigt o halt, rötter och stenar - nja, vill nog inte bli dragen i 80 knyck av världens starkaste kinaman! Snälla äldsta barnet tog ut ungdomarna i stället, när jag hade kommit hem. Småglinet Peppar fick som vanligt nöja sig med trädgårdsbus.
Sen började jag lära Jazz att städa upp pappersbitar. Eftersom vi är rätt frikostiga med "paket" till hundarna (toarullar el.vad som helst med nåt gott i) så är det för det mesta rätt strösslat med pappersfnyk på golven - en utmärkt uppgift för pälsklingarna att städa. Jazz gick in för uppgiften med liv och lust, när papperslapparna tog slut hämtade han leksaker och nån sko att stoppa i burken också. Härligt med egna initiativ! Ying och Tigger har fortsatt med sina byggbägare och ringkonen, de är riktigt duktiga även om de blir litet förvirrade ibland, och Tigger lägger ner en enorm massa energi på att slippa jobba och få godiset direkt i stället. Duracell-Tigger.
Slutligen var det förstås meningen att Jazz skulle träna litet lydnad, men med det här elända huvvet som jag har begåvats med idag kändes det som en bättre idé att hoppa över det. Vi hoppas på nya krafter till imorgon! Jag blir alldeles blek när jag tittar i kalendern och ser hur lydnadstävlingarna står som spön i backen!