Varning för dvärgpinschrar!! (Känsliga tittare varnas, alltså)
Sistlidna helg var det dags för lydnadshelg i dvärgpinscherklubbens regi. OJ, vad vi var duktiga!!
BELLA
FLISAN
SESSAN
NOVA
MILLA
LILY (rätt kass dp, men finfin kelpie)
JAZZ
Pixi hade hunnit åka hem för att laga taket när jag tog de här bilderna, men hon dyker upp i annat sammanhang. Glens matte stod för det timliga (i köket), därför saknas han, men vänta bara.
Från fredag eftermiddag till söndag lunch gnodde vi på, i ömsom spöregn och ömsom litet sol, gissa vilket som passade pinnarna bäst. Men Jazz låg plats två minuter fast det strilade som i en bättre dusch, för det ska han ha en eloge ("hellre en köttbulle", säger herrn själv).
'
Till slut hade vi träningstävling.
HÄR är Glen - jag kan intyga att han är lika stilig framifrån. Tjusigt hopp, torde ha blivit en 10:a.
Efter inkallningen blev Milla så glad, så glad - tur att det inte var hastighetskontroll!
Sen presterade hon ett tjusigt hopp, men matte lät för många plankor vara kvar!!
Här har vi ju Pixi - vilken stil!!
Sesami har alldeles precis lärt sig att gå fot, det kan man inte tro! (att det var nyligen alltså)
Inkallningen kan man inte heller klaga på.
"Härtill är jag nödd och tvungen" säger Flisan. "Kan vi inte köra agility i stället?"
Lilla Nova kan både gå fot...
och springa fot!
Sen fick Jazz o Milla leva rövare på appellplan ett tag, ett stort no-no för alla lydnadsentusiaster men "jajamensan" för oss.
Och sen blev det FULLT ÖS, MEDVETSLÖS!! Fast pinnar (o för den delen kelpie-valpar) kommer sällan till själva "medvetslöset", bara deras mattar o i förekommande fall hussar. (Ja just ja, det blev ju prisutdelning också. Återkommer till det. Ähum.)
En stackars matte blir jagad.
Så där ja. Priser fick vi ju. Och Jazz o jag VANN!!!
BELLA FLISAN SESSAN NOVA MILLA LILY (rätt kass dp, men finfin kelpie) JAZZPixi hade hunnit åka hem för att laga taket när jag tog de här bilderna, men hon dyker upp i annat sammanhang. Glens matte stod för det timliga (i köket), därför saknas han, men vänta bara.
Från fredag eftermiddag till söndag lunch gnodde vi på, i ömsom spöregn och ömsom litet sol, gissa vilket som passade pinnarna bäst. Men Jazz låg plats två minuter fast det strilade som i en bättre dusch, för det ska han ha en eloge ("hellre en köttbulle", säger herrn själv).
'
Till slut hade vi träningstävling.
HÄR är Glen - jag kan intyga att han är lika stilig framifrån. Tjusigt hopp, torde ha blivit en 10:a.
Efter inkallningen blev Milla så glad, så glad - tur att det inte var hastighetskontroll!
Sen presterade hon ett tjusigt hopp, men matte lät för många plankor vara kvar!!
Här har vi ju Pixi - vilken stil!!
Sesami har alldeles precis lärt sig att gå fot, det kan man inte tro! (att det var nyligen alltså)
Inkallningen kan man inte heller klaga på.
"Härtill är jag nödd och tvungen" säger Flisan. "Kan vi inte köra agility i stället?"
Lilla Nova kan både gå fot...
och springa fot!
Sen fick Jazz o Milla leva rövare på appellplan ett tag, ett stort no-no för alla lydnadsentusiaster men "jajamensan" för oss.
Och sen blev det FULLT ÖS, MEDVETSLÖS!! Fast pinnar (o för den delen kelpie-valpar) kommer sällan till själva "medvetslöset", bara deras mattar o i förekommande fall hussar. (Ja just ja, det blev ju prisutdelning också. Återkommer till det. Ähum.)
En stackars matte blir jagad.
Så där ja. Priser fick vi ju. Och Jazz o jag VANN!!!