Pelleskop-livet

Nog för att jag alltid brukar anse eller inse att det i grunden är MITT fel när hunden gör fel eller i alla fall inte gör rätt, men idag var det faktiskt en riktigt dum liten hund jag hade med mig på tävling... Eller också var det jag som var dum som ens ställde upp...
Blött o långhårigt gräs, litet bläng fick det bli för att han alls skulle lägga sig. Sen låg han så fint i 2 låååånga minuter men när jag var 5 meter ifrån honom satte han sig upp - och 3 meter ifrån reste han sig och traskade iväg och nosade!! Snyggt, börja med en nolla.
Tandvisningen gick inte så dumt, snäll tantdomare. En nolla visserligen, men en planerad och samtidigt en positiv erfarenhet för knasbollen (=Jazz, inte domaren).
Linförigheten lämnar vi därhän...
Läggandet lämnade Jazzen därhän, det var ju kallt och läbbigt, ett litet sättande under gång kändes väl som prestation nog.
Inkallning - matte ropade, Jazzen laddade för superkanonlopp - och tvärnitade med nosen i backen, nästan kullerbytta blev det! Ett ilsket hoj från matten, snabbt inkommande och hund och sen sa jag tack och goodbye. Bröt alltså. Oj, en sån snopen hund! Ska vi inte göra klart? Hur ska vi DÅ kunna vinna??!!
Så vi gick till den lediga planen och tränade och hunduschlingen gick som på räls, läggande under gång tralala bara, till och med "läggande under jogging" gick alldeles lysande. Jag säger ju det - KNÄPPGÖK är hans rätta namn! Litet agilityslalom blev det som belöning, och den gick alldeles strålande från de mest aviga vinklar.
Nåja, det var säsongens sista tävling det - nu blir det gnugg-gnugg-gnugg till i vår!!