Lita på teknikens under!
Love, love, love med pukor och trumpeter - och föremålet heter NAVMAN nånting! Hur har jag klarat mig i så många år utan denna lilla figur! Vissa små vimsepäror, som jag, borde inte släppas ut på tomten ens utan en sån kärälskelig liten mackapär! Igår tog den mig till ett så illa beläget ställe som Tumba - har ni en ANING om var Tumba ligger??!!! Inte jag heller, men det är inte raka vägen, så mycket kan jag säga. När man har tröttnat på Tumba eller Hyltebobruk eller Fjuckby bara trycker man på "Hem" och vips så är man där. Tja, nästan, man måste förstås köra litet också, men det är ju i princip bara att gasa och styra när man inte behöver bry sin trånga lilla skalle med själva riktningen. Maken säger att problemet är att man aldrig lär sig att hitta nånstans eller tillbaka därifrån när man inte är observant på var o vart man kör. Jag säger att problemet är att det gör ju inte jag i alla fall om fler än två svängar krävs och det i synnerhet är fråga om fyrfiliga vägar med avfarter left right and center.
Sen kan man ju förstås fråga sig vad katten man gör i Tumba en helt vanlig helgdagstorsdag. Man ställer ut sin tjocka lilla Tigger förstås - han blev BIR-valp, sen utpetad direkt i gruppfinalen men det var rätt strålande ändå tycker jag. Hp o det hele, och det var ju allra som förstaste gången som matte själv höll i snöret!