Att sova, sova! Kanske också drömma?
Fast idag blev det bara dagdrömmar om att få sova - nu är jag alldeles yr o frusen. Jo för i natt jobbade jag till - tadaaa! - halvsex, på morgonen alltså. Och då blir man liksom litet mosig och tänker sig en dag i sängen. Sovandes. Och i och för sig blev det väl något snusat mellan 7 och 9 men sen tyckte hundarna att det var dags för nåt annat, och det hade de väl rätt i. Så jag tog Jazz och Nero på en promenad och det var så härligt vårlikt - bar asfalt, nippriga fögglar och snälla hundar (mina). Sen skjutsade jag äldsta barnet dit hon skulle och tog småkillarna till hundlekplatsen. Där träffade de Oskar, Ros och Daisy och levde rövare rent allmänt - jag blir så glad när Ying springer och busar och hoppar som värsta steeple chase-hästen; UTAN att springa in i saker! Tigger leker litet och går sen och skrotar för sig själv, samt hälsar på människor (jo för Tigger tigger, haha). Nåväl, 1,5 timmes bus blev det för de små och jag riktigt gottade mig åt att komma hem, utfodra kräken o mig själv samt söka ensamheten (nåja) i min paulun för en stunds ostörd sömn, ända tills minsta barnet skulle komma hem o vilja bli skjutsad ni-vet-vart (ishallen). Och faktum är att Nero, Jazz och Ying var helt på min linje (Ying så pass att han lade beslag på mittplatsen i sängen, med huvudet på mina kuddar o ett nöjt flin över nunan) men tyvärr hade Tigger utslagsrösten och han sa att det var a) lekdags, b) kissdags, c) busdags och i värsta fall d) gläfsdags eller e) äta kläder/skor/böckerdags. Där sprack det, som man säger. Så nu ber jag att få tacka för mig och säger SOV GOTT och sänder upp en stilla bön om sovmorgon med trötta hundar i morgon!