Godisletning
Mitt vänstra framställ håller på att ta livet av mig - har fått bita i det sura äpplet och skall till läkare i eftermiddag. Detta innebär att jag är en ohyggligt trist matte just nu, men jag tillgrep i alla fall det kära gamla knepet med gömmande av godis. Tänk att nåt så enkelt kan vara en sån succé, varje gång! En hund i taget får komma in i "gömrummet", de som måste vänta skriker och vrålar så det låter som djurmisshandel. Den som letar har alldeles hårda stela ben och en svans som nästan hoppar av. Efter förrättat värv faller de ihop av utmattning, fast inte förrän den sista hunden är klar med sin godisletning och de alla tre har genomsnokat rummet en gång till, tillsammans, för säkerhets skull.