Pelleskop-livet

Igår var det fortfarande härligt januariväder, 10 grader varmt och strilregn. Vi tog en långpromenad i skogen - vi fick ta de mest bisarra omvägar på grund av dels nedblåsta träd och dels enorma sjöar i landskapet. Dvs. Jazz tar inte så mycket omvägar, han klättrar och simmar. Och eftersom han har koppeltvång i skogen nu, min lille stövare, så blir det liiitet trassligt ibland. Hjärngympa för matte, den gordiska knuten hela tiden. Ying fick följa med en bit på vägen, sen skickades han hem. Med ledsagare förstås. Han beter sig som ett odjur när han går med de andra hundarna, men själv är han så duktig så, och ser alldeles skenhelig ut.
Jag funderar fram o tillbaks på att låta Jazz träna viltspårning, eftersom han ändå är besatt av den sorten. Men jag ska ta litet råd av olika människor - vill ju inte göra honom ännu mer galen.
På kvällen var Nero, Jazz och jag till brukshundklubben på allmän träning. Mycket bra - mycket störningar och man får rå sig själv eller få hjälp, alltefter behag. Hundarna var jätteduktiga, trots regn o geggamoja. Jazzen kan ligga ner i bortåt 5 sekunder, det tycker jag är strålande med tanke på utgångsläget. Vi tar det så sakteliga. Nero kan faktiskt ligga och stanna kvar fast det går kuliga rottweilers mm alldeles framför hans nos. Jag låter honom inte ligga särskilt länge, för han måste få lyckas varje gång.