Attitydproblem
Det skulle säkert vara lättare att ha ett gäng hundar av samma ras, eller i alla fall hundar med samma attityd. Men mycket tråkigare också! När Tigger får höra att det han är sysselsatt med är ett ofog är hans första reaktion "vem? jag?" och hjälper inte det går han vidare med hela valpshowen: ormningar, viftningar med hela kroppen, ligga på rygg och vifta med tassarna, slickas och allmänt utstråla "jag är ju så liiiiten. och söööt!" Och det har han ju rätt i. Ying har aldrig förfallit till valpmanér - han var en vis man redan från början. Och mystisk. "Om du anser att jag inte får bita sönder din sko så är det väl ditt problem snarare än mitt. Vill du prata om det? Annars ska jag be att få fortsätta tugga nu." Man blir litet ställd. Nero är mer: "hör inte, hör inte, hör inte, OK då tjatmaja. har du slutat titta nu?" och Jazz tycker omedelbart synd om sig: "dumma däjj!". Så man får utveckla sina ev. "interpersonal skills" eller vad det kan heta i det här sammanhanget.