Fredag
Idag har jag påbörjat inklickningen av Peppar, tränat kontakt samt låtit honom förstå att om han slingrar sig och bråkar släpper jag honom inte. Dum är han inte! Dessutom märker jag att han börjar dra sig mot dörren när det är dags att gå på toa - då gäller det bara för mig att vara med på noterna!
Sen tog vi en sväng ut i skogen, rätt upp i terrängen där jag parkerade valpvagnen och sen strosade runt och examinerade kantarellbeståndet medan valpen fick undersöka själva skogsdungen. Rätt många kantareller hittade jag, och tyvärr plockade jag dem också, så nu blir det till att rensa. Blä.
Jazz, Ying och Tigger (det låter precis som "Harry Ron and Hermione " sida upp och sida ner...) kan faktiskt gå riktigt fint i koppel om de måste, dvs. om jag måste se till att de gör det (eftersom jag kör vagn med ena handen och har de där tre busarnas koppel i den andra och de lämpligen bör hålla sig på min vänstra sida - inte framför vagnen eller på högra sidan eller nåt annat mer attraktivt ställe). Således är det inte hundarna som är dumma slynglar, det är deras matte som är en latmops.
Nu har vi avslutat dagens muntrationer med matletning ute på gräsmattan - jag hyvade ut alla deras matportioner i ett tunt lager över en stor gräs- och klövermatteyta; oj vad de jobbade! Nästan 40 minuter höll de på, de såg ut som en skock får och nos-fnyset hördes vida över nejden. Peppar är inte alls handfallen - han letar mycket effektivt och låter sig inte nedslås av fräs från nån annan hund, inte heller förslösar han nån tid på att gå i svaromål el. sitta och tjura - han väjer bara undan precis så mycket som behövs och sen fortsätter han. Och Jazz var snäll och lät Peppar nosa bara nån decimeter ifrån honom.
Men nu blev de trötta de små, och då blir det småbarnstrams med Tigger o Peppar. "Operation Sövning" alltså!
Sen tog vi en sväng ut i skogen, rätt upp i terrängen där jag parkerade valpvagnen och sen strosade runt och examinerade kantarellbeståndet medan valpen fick undersöka själva skogsdungen. Rätt många kantareller hittade jag, och tyvärr plockade jag dem också, så nu blir det till att rensa. Blä.
Jazz, Ying och Tigger (det låter precis som "Harry Ron and Hermione " sida upp och sida ner...) kan faktiskt gå riktigt fint i koppel om de måste, dvs. om jag måste se till att de gör det (eftersom jag kör vagn med ena handen och har de där tre busarnas koppel i den andra och de lämpligen bör hålla sig på min vänstra sida - inte framför vagnen eller på högra sidan eller nåt annat mer attraktivt ställe). Således är det inte hundarna som är dumma slynglar, det är deras matte som är en latmops.
Nu har vi avslutat dagens muntrationer med matletning ute på gräsmattan - jag hyvade ut alla deras matportioner i ett tunt lager över en stor gräs- och klövermatteyta; oj vad de jobbade! Nästan 40 minuter höll de på, de såg ut som en skock får och nos-fnyset hördes vida över nejden. Peppar är inte alls handfallen - han letar mycket effektivt och låter sig inte nedslås av fräs från nån annan hund, inte heller förslösar han nån tid på att gå i svaromål el. sitta och tjura - han väjer bara undan precis så mycket som behövs och sen fortsätter han. Och Jazz var snäll och lät Peppar nosa bara nån decimeter ifrån honom.
Men nu blev de trötta de små, och då blir det småbarnstrams med Tigger o Peppar. "Operation Sövning" alltså!