Skogsmullar
Japp, det blev en sväng till skogs idag också - för det är sannerligen ett tvivelaktigt nöje att gå med alla tre i koppel på trottoarer och gångvägar. Jazz vill bara gå först, mycket först, oavsett längden på hans koppel. Tigger vill bara bita i de andra hundarnas koppel. Ying bara virkar ihop sig själv och de andra. Så - det blev skogen.
Skogstokig, heter det ju. Rätt bra ord.
Jazz och Ying är intresserade av di vilda djuren, men Tigger håller sig till det dessa lämnar efter sig. Tuggar litet på och rullar sig i. Urk. 
Sharpei ska se "scolding" ut. Det tycker jag att han gör här. Som en grinig rektor eller nåt.
Tigger tränar inkallning. Oavsett vem man ropar på kommer Tigger ormandes, med svansen viftande på hunden och så snälla, snälla öron. 
Ibland måste Ying sätta sig ner och tänka över ett och annat. Varför han har så busiga bröder, t.ex., och varför det inte växer hundkex i skogen.
Visst är han rar, våran Lilleman? Nyfiken i en strut.
Jazzen äter gräs - som vanligt. Ibland tror jag att han är ett förvuxet marsvin.
Ying håller alltid uppsikt, man vet aldrig var skurkarna dväljes. Fast sen hittar han nåt nytt kladdigt dike och glömmer allt om att han ska vara min body guard.