Lessen i ögat
- det blev en mamma som jag träffade idag. Hon är mamma till en ung dam som går i min mellandotters klass och som dessutom gick samma valpkurs som jag och Nero. Den unga damen gick alltså med sin valp, hon var inte föremål för kursen. I alla fall så måste mamman torka sig i ygena upprepat när hon fick höra om min kära svarta buse - det tycker jag var fint, på nåt sätt. Hon ursäktade sig med att hon hade jobbat mycket och var trött, men för mig var det ändå en liten tröst att nån alldeles utomstående kan ägna honom en tår eller två - han var alldeles för speciell för att inte lämna ett tomrum efter sig.